Happily munching proudly presents: surdegen
Som jag skrev om för några dagar sedan så bestämde jag mig för att själv väcka upp en surdeg och ta- da- den sitter just nu på köksbordet i en rosa vispskål och myser och lever livets glada dagar. Vem skulle inte göra det, den blir matad, ompysslad och på andra sätt ser man till att den har det bra.
Jag måste erkänna, jag var riktigt nervös första dagen, tänk om inget skulle hända och då skulle jag behöva stå där och erkänna att nej, det här funkade inte, men nu är den där, surdeg nummer tre och min alldeles egna som jag startat upp helt själv. De andra har inget namn men eftersom jag har en underlig ovana att döpa saker hemma (har en drakljusstake som heter Alfons t.ex.) så har jag bestämt mig för att surdegen ska få heta Tim Burton- ser skum ut men kan utföra underverk!
Jag följde som sagt Sébastiens recept och gick tillväga såhär. I receptet stod att man skulle ha en burk med lock, jag hade ingen sådan så tog min fina rosa vispskål i keramik som jag köpt från Hemma hos Emla och beslöt mig för att blanda i den. Jag hade sedan en vanlig linneduk över surdegen och det fungerade finfint.
Dag 1
Dags att starta. Jag hade i ½ dl vetemjöl och ½ dl rågmjöl (tillsatsfritt från Orga kvarn) och sedan 1 dl vatten och rörde om med gaffel.
Som syns på bilden så blir konsistensen en blandning mellan en pannkakssmet och en våffelsmet, den är väldigt tögflytande och vill inte gärna droppa av gaffeln.
Rör om den så att det inte finns några synliga klumpar. Om du har en burk så lämnar du locket på glänt, jag som saknade det la på en linneduk och lät den stå över natten.
Dag 2
Spännande, nu var det morgon och hade det hänt något, lyfte på duken och nej, ingen action här inte.
Men, det ska vara helt normalt enligt receptet, dock började en lite svag doft komma från surdegen. Bara att vänta och hoppas att det ska gå vägen.
På kvällen så var det dags för inpektion nummer 2 och matning.
Kan inte påstå att det var något vidare bubbel nu heller. Men vi kör på med matning, samma som dag 1: ½ dl vetemjöl, ½ dl rågmjöl och 1 dl vatten, rör om till alla klumpar i mjölet lösts upp. Lägg återigen burken med locket på glänt eller lägg en linneduk över. Natti natti!
Dag 3
Den lever, den lever, vaknar upp och ser de små bubblorna frodas i surdegen. Lycka!
Kommer hem efter en dag på jobbet och det har blivit än mer aktivitet- hejja hejja surdegen. Matning igen efter samma rutin som de andra dagarna; ½ dl vetemjöl, ½ dl rågmjöl och 1 dl vatten. Rör om med sked och se till att klumparna försvinner. Behlver väl knappast säga att ni ska lägga locket på glänt eller duken över.
Dag 4
Var smått kaotisk på morgonen, sprang runt som en yr höna och lyckades t.o.m. missa tunnelbanan, så inget foto den här morgonen. Men kom hem på kvällen sen efter att ha sett Spamalot (andra gången, helt underbar för övrigt) och kom mitt upp i all kvällströtthet ihåg min lilla surdeg, eller Tim Burton som den numera heter. Bubblorna frodas ordentligt och en hrlig mild fast ändå syrlig doft strömmade emot mig- framgång!
Och ta- da! Färdig att användas! Jag har sedan matat på den varje dag men gått över till den vanliga principen, lite mjöl, lite vatten och få till en konstistens av löst rinnande våffelsmet. Skulle ha bakat med den idag men inser att tiden blir alltför knapp så det får bli imorgon istället. Men så här såg den ut imorse:
Full med bubblor och den är lute skummig på ytan. Imorgon ska den användas både till att göra ett nytt försök med kumminbrödet men också för att göra briocher där jag tänkt använda äggen jag fick av Malin. Kommer att bli en fantastisk frukost 1 maj. För den som inte haft nöjet att äta briocher säger jag, tråkigt för er, det är bland det godaste man kan äta här i livet! Men det, det kommer på tisdag (jag måste ju se hur det går först...)
Jag måste erkänna, jag var riktigt nervös första dagen, tänk om inget skulle hända och då skulle jag behöva stå där och erkänna att nej, det här funkade inte, men nu är den där, surdeg nummer tre och min alldeles egna som jag startat upp helt själv. De andra har inget namn men eftersom jag har en underlig ovana att döpa saker hemma (har en drakljusstake som heter Alfons t.ex.) så har jag bestämt mig för att surdegen ska få heta Tim Burton- ser skum ut men kan utföra underverk!
Jag följde som sagt Sébastiens recept och gick tillväga såhär. I receptet stod att man skulle ha en burk med lock, jag hade ingen sådan så tog min fina rosa vispskål i keramik som jag köpt från Hemma hos Emla och beslöt mig för att blanda i den. Jag hade sedan en vanlig linneduk över surdegen och det fungerade finfint.
Dag 1
Dags att starta. Jag hade i ½ dl vetemjöl och ½ dl rågmjöl (tillsatsfritt från Orga kvarn) och sedan 1 dl vatten och rörde om med gaffel.
Som syns på bilden så blir konsistensen en blandning mellan en pannkakssmet och en våffelsmet, den är väldigt tögflytande och vill inte gärna droppa av gaffeln.
Rör om den så att det inte finns några synliga klumpar. Om du har en burk så lämnar du locket på glänt, jag som saknade det la på en linneduk och lät den stå över natten.
Dag 2
Spännande, nu var det morgon och hade det hänt något, lyfte på duken och nej, ingen action här inte.
Men, det ska vara helt normalt enligt receptet, dock började en lite svag doft komma från surdegen. Bara att vänta och hoppas att det ska gå vägen.
På kvällen så var det dags för inpektion nummer 2 och matning.
Kan inte påstå att det var något vidare bubbel nu heller. Men vi kör på med matning, samma som dag 1: ½ dl vetemjöl, ½ dl rågmjöl och 1 dl vatten, rör om till alla klumpar i mjölet lösts upp. Lägg återigen burken med locket på glänt eller lägg en linneduk över. Natti natti!
Dag 3
Den lever, den lever, vaknar upp och ser de små bubblorna frodas i surdegen. Lycka!
Kommer hem efter en dag på jobbet och det har blivit än mer aktivitet- hejja hejja surdegen. Matning igen efter samma rutin som de andra dagarna; ½ dl vetemjöl, ½ dl rågmjöl och 1 dl vatten. Rör om med sked och se till att klumparna försvinner. Behlver väl knappast säga att ni ska lägga locket på glänt eller duken över.
Dag 4
Var smått kaotisk på morgonen, sprang runt som en yr höna och lyckades t.o.m. missa tunnelbanan, så inget foto den här morgonen. Men kom hem på kvällen sen efter att ha sett Spamalot (andra gången, helt underbar för övrigt) och kom mitt upp i all kvällströtthet ihåg min lilla surdeg, eller Tim Burton som den numera heter. Bubblorna frodas ordentligt och en hrlig mild fast ändå syrlig doft strömmade emot mig- framgång!
Och ta- da! Färdig att användas! Jag har sedan matat på den varje dag men gått över till den vanliga principen, lite mjöl, lite vatten och få till en konstistens av löst rinnande våffelsmet. Skulle ha bakat med den idag men inser att tiden blir alltför knapp så det får bli imorgon istället. Men så här såg den ut imorse:
Full med bubblor och den är lute skummig på ytan. Imorgon ska den användas både till att göra ett nytt försök med kumminbrödet men också för att göra briocher där jag tänkt använda äggen jag fick av Malin. Kommer att bli en fantastisk frukost 1 maj. För den som inte haft nöjet att äta briocher säger jag, tråkigt för er, det är bland det godaste man kan äta här i livet! Men det, det kommer på tisdag (jag måste ju se hur det går först...)
Kommentarer
Skicka en kommentar